En dans, liksom livet, saknar destination. Målet med vals är inte att nå en specifik del av rummet. Syftet med dans är dans. Ett i grunden lekfullt ändamål.

Annonser
  • Ett sjukt samhälle kan liknas vid en sjuk patient. Båda är i behov av smärtstillande men det är ingen lösning på sjukdomstillståndet. Liksom läkaren rekommenderar smärtstillande lovordar politikern krafttag för att råda bot på känningarna. Men lidandet har en orsak som i båda fallen kräver mer långgående insatser än att lindra symptomen. Inför läkemedelsbolagens kraft är fysiologen lika hjälplös som sociologen är inför politikernas förmåga att göra svåra problem enkla. 
  • Ty, de demokratiska rättigheterna avgör demokratins framgång. En våldsbenägen stat är av ondo oavsett skepnad. Liksom ett samhälle utan omsorg skapar kriminella ur intet.

  • Men ju mer vi försöker tillämpa fulländade metoder som styr våra liv, ju mer finner vi oss själva i en situation med omöjliga detaljer. Det är problemet med för mycket lag. När vi försöker lösa allt genom lagstiftningen finner du dig själv i en situation då du inte kan röra dig utan att fylla i tre hundra dokument. Livet blir så säkert att det inte är värt att leva alls.

  • Vad som glöms bort är att kriminella handlingar består av två delar. Det kriminella, som kan vara rätt eller fel, moraliskt eller omoraliskt beroende av vem som bestämmer i fråga om moral. Sedan handlingen, som föranleds av agentens valmöjligheter. Vad leder fram till och varför uppstår ett kriminellt agerande.

    Självfallet kan det vara så att den kriminella handlingen är både fel och omoralisk. Det saknas ursäktande omständigheter. Handlingen är helt enkelt nattsvart. Det kan också vara så att det kriminella agerandet inte uppfattas som omoraliskt av agenten eller omgivningen. Att normen inte överensstämmer med lagen. Det kan även vara så, att personens handling, om än omoralisk, föranleds av ett tvingande behov. Ett grått brott i en svartvitt lagbok. De som klandrar systemet och inte personerna förstår denna logik. Att lag och rättvisa är nyanser av grått

  • Hårdare tag är en överenskommelse utan partipolitisk tillhörighet. Och mer övervakning och utökade polisiära befogenheter kan vara ett sätt att råda bot på organiserade former av kriminalitet. Men det är inte den väg som gynnar folket. Oavsett hur mycket du straffar en varg blir den inte till en hund. Liksom den vänligaste av hundar biter till om ägaren så vill. Alltför mycket går förlorat i den hårda vandring som leder oss bort från våra rättigheter in i ett samhälle utan omsorg. 

Dreams of AI

1. Desire for survival is crucial, its very unlikely AI will have desires.

2. The idea that something more intelligent than humans will be hostile to humans comes from a very human perspective, not a rational perspective.

3. Good and bad, justice, fairness and suffering are animal ideas, machines wont interfere intrinsically with them.

The future problem will be the economic model, not AI. Don´t blame an insanely useful tool, blame the user.

Medborgare: Lås era dörrar och släck lamporna.

Innan juletid är det inte en barnkär gubbe i röd dräkt och med vitt skägg som smyger runt i kvarteret. Det är en misstänksam man i blå uniform som med lampa och lyckta gör allt i sin makt för att leta reda på de ungdomar som inte längre tror på tomten. Den som är ute om kvällen är inget barn längre och förälderns ansvar blir statens när mörket faller vid klockan tio.

Vid denna tidpunkt inträffar ett rånförsök vid Liljeholmen i Stockholm och det slutar med att en 17-årig kille blir knivhuggen. Förövarna springer från platsen och hans två vänner ringer en ambulans samtidigt som de trycker sina händer mot vännens blödande kropp. Efter en tid anländer både sjukvårdspersonal och polis. Han som blivit knivhuggen förs till Södersjukhuset och vännerna till Södermalms polisstation. Men det är inget vittnesförhör som hålls med de skärrade pojkarna. Polisen går igenom och beslagtar deras telefoner, sedan tar de ett standardiserat blodprov och tre timmar senare släpps en av vid Fridhemsplan och den andra vid Skogskyrkogården.

Min lillebror ser en vän bli knivhuggen och årets julklapp består av ogrundad misstanke om ringa narkotikabrott, en spruta intryckt i armen och en okänd skog utan telefon. En present som väcker frågan om polisens uppgift. Är det att skydda medborgarna från varandra? Skydda medborgaren från sig själv? Skydda Polismyndigheten från opinionen?

I London ser polisen brottslighet som en sjukdom och målet är att alltid arbeta förebyggande. För om orsakerna till brottslighet inte motverkas finns inget hopp om en bättre framtid. I Sverige arbetar polisen utifrån modellen ”antalet lösta brott” vilket innebär att två utredda fortkörningar är bättre än en uppklarad våldtäkt. Det handlar helt enkelt om kvantitet. Inte graden av skada brottslighet orsakar människor och samhälle.

Förvisso är det så att när någon begår brott ska personen lagföras. Det är polisens uppgift att se till att så händer. Detta behöver inte ifrågasättas men går det att diskutera polisens prioriteringar. På liknande sätt är eget bruk av narkotika kriminaliserat. Detta behöver inte kritiseras men det går att diskutera polisens arbetsmetoder när de utreder ett nyktert vittne istället för det brott som bevittnats.

Diskussionen är till och med viktig när Expressen rapporterar om polisens årliga pinnjakt. En tidpunkt när de istället för att skydda medborgarna gör befolkningen till en måltavla i syfte att skydda sin egen organisation. Men är myndighetens samhällsuppdrag verkligen att använda medborgarnas kroppar för att snygga till sin statistik? Det verkar så.

För 90 procent av alla utredda narkotikarelaterade brott utgörs av en vanlig person som tagit eller haft på sig en liten mängd narkotika. Samtidigt som cirka en procent av alla utredda narkotikabrott går att härleda till den omdiskuterade gängkriminaliteten. Oskyldiga medborgarna kränks cirka 10 000 gånger per år eftersom polisen tar sig friheten att tvinga in en spruta i den ungdom som sett en vän bli knivhuggen.

Arbetsmetoderna har lett till att Justitieombudsmannen kritiserar polisen eftersom de förbiser den grundlagsskyddade rätten till personlig integritet när de helt enkelt tvingar sig in i kroppar utan anledning. Prioriteringarna har lett till att Brottsförebyggande rådet undrar om polisens beteende fortfarande kan anses som rättssäkert. De kriminella gängen är tacksamma och frodas i ett samhälle där polisen nöjer sig med att klara upp de enklare narkotikabrotten och skippa utredningar som riktar sig mot de större brottslingarna.

Polismyndigheten går närmast att likna vid filmen Cops. En komedi där en polisstation riskerar läggas ner vilket får personalen att begå brott för att bättra sin statistik. Tanken var inte att Cops ska ses som en instruktionsfilm för Polismyndigheten. Men när så skett är det medborgarnas rättigheter och polisens samhällsuppdrag som gått förlorat. Komedin har blivit till vår verklighet och skrattet fastnar i halsen.

1 https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/polisens-resultat-dyker-cheferna-beordrar-pinnjakt/

2 https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/narkotikabrott.html

3 https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/narkotikabrott.html

4 http://www.jo.se/pagefiles/1845/3526-2007.pdf

http://www.bra.se/download/18.358de3051533ffea5eadc492/1461221208545/2016_Provtagning+vid+misstanke+om+ringa+narkotikabrott.pdf